Friluftsliv

Syfte

Idag lever de flesta människor långt ifrån naturen. Därför är det viktigare än någonsin att man i skolan får möjlighet att lära känna den fria naturen, att bli vän med den och känna sig hemma där. Den man är vän med är man rädd om. Friluftsliv erbjuder en mängd pedagogiska möjligheter, och kan ge eleverna rika erfarenheter som:
• Att uppleva grundläggande mänskliga behov, som värme, mat, vatten, medmänniskor, skydd mot väder, att få äta när man är hungrig, sova när man är trött, och dela mänsklig samvaro utan en massa annat som stör.
• Perspektiv på vår nuvarande tillvaro, vad som egentligen är viktigt, och större möjligheter att njuta av bekvämligheter som vårt moderna liv ger.
• Att naturen är alltid sann och objektiv och svarar på tilltal, dvs man möter konsekvenserna av sitt handlande.

För att leva ett gott liv ute i naturen räcker det inte med kunskap om hur man ska göra (tanke), man behöver också öva färdigheter (vilja), samt vara aktiv och vara bekant med och känna sig hemma i naturen.
Friluftsliv utbildar praktiska människor som förstår sig på livet!

Gränsen mellan friluftsliv och ämnen som gymnastik, trädgårdsbruk, jordbruk, biologi och hantverk är flytande. Friluftsliv kan anknytas till de flesta ämnen och kan också göras i form av olika projekt. Utom vissa förberedelser man gör inomhus försiggår undervisningen utomhus och utanför skolans traditionella undervisningsområde.
Friluftslivet som ämne kan vara omfattande, tidskrävande och ansvarsfullt, särsilt med hänsyn till säkerhetsaspekten.
Som målsättning för ämnet kan nämnas att utveckla förundran, fantasi och handlingskraft, omdömesförmåga och livsförståelse i mötet med den fria naturen och kultur med anknytning till natur. Grunden i undervisningen är naturupplevelser och övning i att lära sig bemästra ämnesmässiga och sociala uppgifter och situationer. Mötet med naturen vid skiftande årstider och väderlek och i olika miljöer kan ge en mångfald av positiva upplevelser och intryck, som kan skapa glädje, överskottskraft, livsvilja, inspiration och inre ro.

Den positiva verkan av friluftslivet kan beskrivas på många sätt. Här ska nämnas några centrala mål som man lägger vikt vid i waldorfskolesammanhang:
För småklasserna är det viktigt att skapa situationer som kombinerar de goda naturupplevelserna med aktiviteter som verkar utvecklande på den motoriska förmågan hos barnen. Utvecklingen av det sociala ges stort utrymme, och därtill kommer praktiska och ämnesmässiga uppgifter.
För de äldre eleverna handlar det om en mer medveten anknytning till och förståelse för naturen, av människans plats i ett större sammanhang, förutom en vidareutveckling av den sociala aspekten genom att eleverna deltar i planering, genomförande och utvärdering av projekten. Utmaningarna leder till upplevelser, erfarenheter och färdigheter som ger nya insikter och ökad aktionsradie(!). Detta leder till kunskap som ger ansvarskänsla, och leder till handlingskompetens.

Uppförsbackepedagogik
Fysisk bild av livets uppförsbackar som man tar sig upp för på egen hand. Det ger större lycka att stå på toppen och av nedfärden än om man blivit buren eller dragen upp.

Lärarens uppgift
Naturen är en god lärare, det gäller att så mycket som möjligt låta naturen själv tala. Klasslärarens eller ledarens uppgift blir då att väja de turer och utflykter som motsvarar elevernas förmåga vad gäller ’kännskap’, uthållighet och utrustning. Därför måste läraren känna platsen för turen väl. Det är bättre med en för kort och lätt tur än för lång och svår. Strapatser man klarar av stärker självförtroendet och lusten till mer friluftsliv, men för stora strapatser kan ha motsatt verkan och avskräcka från framtida turer.
Läraren ska fungera som vägledare, och ge råd, inspiration och entusiasm till eleverna så att de själva kan lösa det som uppstår ur de situationer de möter. Uppstår det extrema situationer, vilket nästan helt bör kunna undvikas genom rätt svårighetsgrad på turen, ska läraren ha tillräcklig kunskap för att fungera som den naturliga ledaren.
Inspiration till innehållet i friluftslivet kan till stor del hämtas ur waldorfskolans läroplan för övriga ämnen, allt från att i klass 1 få uppleva vandring i en riktig sagoskog, till att i klass 11 likt Parsifal finna sin egen väg, kanske över havet sittande ensam i en kajak…
Generellt gäller för vad man än gör: viktigast är känslan och upplevelsen. Gör inte för mycket ’skolprogram’, att studera naturen kräver att man distanserar sig från den och det är ett helt annat ämne. Friluftsliv handlar om
• Att vara en del av helheten.
• Det enkla livet, de ursprungliga behoven, vad som egentligen är viktigt.
• Att komma bort från vardagsstressen, öppna sinnena och upptäcka att vi har all tid i världen.

Kursplan i Annaskolan
Klass 1-4
Turer i närmiljön under alla årstider och all sorts väder, till fots, till skidor och skridskor. I klass 3-4 kan man eventuellt ha en övernattning vid lägereld i närmiljön.

Klass 5-9
Längre turer med övernattningar i stuga, tält och vidskydd. Tredje dagens morgon brukar vara psykiskt jobbig. Det är därför bra att vara borta så länge att detta vänder.
Eleverna få ta eget ansvar i mindre grupper, ca 3 elever, för matplanering, matlagning och slå läger. Svårighetsgraden och det egna ansvaret stegras efter hand.

Annaskolans friluftsresor
Klass 5-6, ht. Fjällvandring, måndag till fredag, med dagsturer där vi bor i hus. Lunch lagar eleverna själva på fjället med spritkök. Frukost och middag lagas och äts i huset.
Klass 5-6, vt. Paddling, tre dygn, längs ett vattendrag. Bor i tält. Eleverna planerar tillsammans med en vuxen och lagar maten själva. De vuxna har ’nödgröt’ med.
Klass 6-7. Vinterfjäll måndag till fredag. Dagsturer på fjället med matsäck. Vi lär oss om fjällsäkerhet och får erfarenheter om hur man ska klä och bete sig.
Klass 8. Långtur, måndag till fredag, på fjället då vi bor i tält. Utvecklar matplanering som de orkar bära. Lär sig torka mat i förväg.
Klass 8-9. Segling i skutan Ellen, tre dygn. Eleverna delas i tre vaktlag som byter uppgifter var fjärde timme.
• Navigation. Läsa sjökort, styra och hålla utkik
• Däcksvakt. Sköta nio segel.
• Byssan. Se till att maten blir lagad och serverad på rätt tid oavsett väderlek.
Klass 9. Avslutar vårterminen med forspaddling i Dalälven med de egenbyggda kanoterna.

Önskvärt utöver detta om möjlighet ges.
Klass 7-8. Segling i mindre båt som förberedelse till skutsegling.
Fler paddlingar eller vandringar efter behov eller möjlighet.